Bilar dragna vid näsan

Det finns bara fördelar med bilar i den verkligt låga prisklassen, den under tio tusen spänn. Man kan köpa och sälja utan att få korsdrag i plånboken och det går lätt att göra en tusing eller två i vinst vid försäljning. Med siktet rätt inställt kan också ens innersta böjelser få sitt. Därför har jag blivit med skvaderbil.

Du undrar vad som menas? Det är bilar som förekommer med olika fram- eller bakparti jämfört med grundmodellen. Svårare är det inte, även om det också finns skvaderbilar som har såväl ändrat fram- som bakparti och bara mittsektionen oförändrad. Annars är förstås skvadern den säregna korsningen mellan hare och tjäder, vilken somliga påstår sig ha sett i samband med jakt o. dyl. Ja, om man nu inte menar de där bussarna med bakparti av lastbil. De finns alldeles på riktigt fast man inte tror det.

Paradskvader är hur det sexcylind-riga 1950-talsparet Mercedes 219 och 220S förhöll sig till de enklare, fyrcylindriga 180/190. Samma grundkaross, men där de sexcylindriga fick längre framskärmar/motorhuv etc. för att härbärgera två burkar till.

Från tidigt 1960-tal minns vi de rara Triumph Herald och Vitesse 6, eller varför inte fen-Mercedes 190/200 visavi 220/220S etc. Volvo 144 och 164, se där ett ståtligt skvaderpar. Saab 99 och Saab 90 tillhör däremot den genetiskt avvikande undergruppen bak-skvader, det räcker med att titta på dem för att förstå varför.

Nu har jag blivit med skvaderbil, Opel Commodore 2,5E 1982 års modell. Bilen som markerade en nystart för ett populärt modellnamn, men som bara såldes ungefär två korta säsonger i vårt land. Jag var tvungen att ha en, den fyllde en glugg i min långa rad av sexcylindrigt Opelinnehav.


Det skvadriga med Commodore är att den har lång front från Opel Senator, av vilken jag förstås också äger en (en flott bil), samt kort bakparti från Opel Rekord, av vilken jag inte har någon eftersom den är fyrcylindrig (och mindre flott). Inom samma undergrupp lyckades Opel klämma ut tre olika karosser, en företeelse expertisen benämner trippel-skvader.

Synnerligen sällsynt! Det hade blivit ännu värre om jag fått tag i en Commodore Voyage, kombimodellen. Den byggdes i bara drygt 1 000 exemplar och är en raritet i sig, förutom att den är en skvader. Snacka om full pott för liten insats.

Hur förhåller sig då Commodore (det mest felstavade namnet i svenska bilannonser) till Senator, undrar ni oroligt? Den har 2,5-liters rak sexa på 130 hk i stället för 3,0-liters på 180 hk. Den har stel bakaxel i stället för individuell upphängning - komfortskillnaden är milsvid. Den drar mer (!) bensin än sin flottare kusin.

Den har enklare plyschklädsel, trögare acceleration, inte lika mycket blänk i kylargrillen och inga så kallade Pullmanhandtag på framstolarnas ryggstöd.
Men den är precis lika dragen vid näsan och det betyder allt.