Här snackar vi familjracer på riktigt!

När jag 11 år gammal fick åka den första rundan tillsammans med min pappa i hans vita Lotus blev jag helt såld. Färden gick på E4 i södra Småland.
Jag satt och försökte titta ut över motorhuven, men såg ingen motorhuv! Ej heller någon väg. När jag sedan tittade på hastighetsmätaren och såg att vi körde 180 km/h, kände motorbullret i ryggen och kände den härliga väghållningen tänkte jag: »Vilken snäll pappa jag har, som köpte den här bilen!«

Det var nog under denna tur som mitt bilintresse verkligen satte fart. Redan i unga år tog pappa med oss barn till biltävlingar och olika bilsalonger. Vi fick lära oss allt om de engelska bilmärkerna. Jaguar, Daimler, Aston Martin och Lotus. Aston Martin Lagonda blev för övrigt min favoritbil i många år! Men det är en annan historia.
Den vita Lotus som jag just berättade om var med i ett klassikerreportage i Automobil 5.07 förra året. Vit Lotus (gda 226) köpt hos Wendels i Malmö 1984. Pappa blev så glad över att se sin gamla bil i det skick den visades upp i tidningen!

Drygt två år senare, 1987, åkte min pappa till Lotusfabriken i Hethel, Norwich, tillsammans med ett par bilgalna »gubbar«. Pappa hade beställt en ny Lotus Turbo Esprit hci redan före resan. Han blev smått chockad -  kanske bara väldigt stolt - när han såg sin nya bil rulla ut ur fabriken då de anlände dit. Otroligt nog fick de fotografera inne i fabriken. Vid karosstillverkningen,  motortillverkningen och slutmonteringen. Drygt två månader efter Englandsbesöket rullade pappas svarta Lotus Esprit, mtp 968,  på vägarna i Skåne och Halland.
1992 övertog jag den bilen. Jag hade precis fått körkort och tillbringade somrarna
i Tylösand - snacka om perfekt sommarbil.
Bilen fick emellertid bara köras på torra vägar.


Pappas pedantiska sätt att underhålla sina bilar smittade av sig till mig. Mina väninnor kunde liksom inte förstå att vi inte kunde köra en runda när det var blöta vägar. »Det är en bil - den ska väl tåla regn!« Bilen väckte stor uppmärksamhet vart jag än kom. Det var många som kom fram när man tankade och frågade. »Vad är detta för bil?« Jag fick ofta visa motorn och lärde mig snabbt frasen »motorn är konstruerad av Colin Chapman.«Efter det brukade killarna sluta med frågorna och bara njuta av att få titta in bilen och dofta på lädret.

En varm julidag 1993 skulle jag och en vännina köra till Båstad för att äta glass. Jag monterade de engelska regskyltarna med dubbelhäftande tejp. Det roliga med dessa skyltar var inte bara att de var engelska utan har samma nummer som James Bonds bil i filmen For Your Eyes Only.
Det blev uppståndelse utanför glasskiosken i Båstad! Om det var för skyltarnas skull, de snygga tjejerna i bilen eller bara bilen i sig självt låter jag vara osagt.

Civil olydnad kallas det för iallafall. Idag hade jag inte gjort om det! Men skyltarna är kvar och hänger numera inne i garaget brevid bilen. Ja, som ni förstår har jag bilen kvar. Den står med original Lotus golvmattor på pallbockar vintertid. Den har även sitt originalskyddstäcke på sig. Vår lille son säger »Lotusen får inte frysa mamma!«

Min familj består av man och två barn, vilket gör det aningen svårt att åka alla samtidigt. Det blir dock några mil per år utmed Skånes västkust. De första rundorna på våren brukar det bli bråk om vem som skall åka - och vem som skall köra! Första turen brukar dock bli min (jag har en diplomatisk man). Då brukar jag ta av solluckan för att höra motorljudet och känna de första solstrålarna på näsan.

Min Lotus har snart rullat 4 900 mil sedan köpet. Servad hos Wendels och inga delar är utbytta, allt är original. Det som är kul med Lotusen är att den fortfarande väcker stor uppmärksamhet, att väghållningen är otrolig, att motorljudet är så maffigt och att barnen älskar bilen!
Snödropparna blommar nu i Helsingborg, ny Lotus-säsong står för dörren!