PROV: BMW X3 3,0 SD

Om grisar kunde flyga skulle de ha haft vingar, annars kan de skaffa sig en supermotor. Detta har BMW gjort med X3. Motorn i 3.0sd tillhör den nya generation superdieslar var prestation bäst mäts på Richterskalan, och den får till och med X3 att flyga. 286 hästkrafter och 580 Nm har den sortens inverkan på en bil, trots att matchvikten snuddar vid två ton.
BMW har ett lätt förvirrande modellutbud, där nischerna är otydligt definierade. X3 presenterades för fyra år sedan och skulle vara lillebror till X5, men snarlika dimensioner gjorde att hierarkin i syskonskapet inte var direkt glasklar. X3 hade till och med ett större bagageutrymme. Det var först när den nya och betydligt större X5 presenterades som ordningen var återställd. X3 är nu lillebror, en gång för alla.

Den går att få med superdieseln från 535d, något som ännu inte är möjligt med X5. Slagvolym på tre liter med dubbla turboaggregat (ett litet och ett stort) monterade i serie. Det lilla tar hand om laddningen på låga varv och det stora griper in på mellan- och högvarv. Toppeffekten på 286 hästkrafter ges vid 4400 r/min och varvtalsregulatorn stänger inte av förrän vid 5070 r/min. Det är höga varvtal för en diesel.

Bilen är en raket. Accelerationen är mäktig och håller man stumt fortsätter suget upp i riktigt höga farter. Det är lätt att glömma att den 1,7 meter höga X3 har en frontarea som en ladugårdsdörr, men trots det håller sig bränsleförbrukningen på rätt sida om 9 l/100 km. Imponerande.
3.0sd är standardutrustad med den sexväxlade automatlådan Steptronic eftersom kopplingen på en manuell låda inte klarar av det extrema vridmomentet. En diesel kommer bäst till sin rätt med automat och det är mycket sällan man använder möjligheten att växla själv.
I samband med ansiktslyftningen förra året fick X3 nya strålkastare, bakljus med dioder, större grill och nya stötfångare. De små detaljförändringarna gör susen för helhetsintrycket, som är mer harmoniskt än föregångarens.

X3 är lyckad ur försäljningssynpunkt och säljer nästan tre gånger så mycket som storebror, men känns ändå som en parentes i BMW:s modellprogram. Den är varken liten, lätt eller särskilt pigg i chassit. Bilen får jobbet gjort men är inte särskilt underhållande, trots kraftverket under huven. Det blir inga omvägar på väg hem från jobbet.
Körglädje är visserligen inte huvudmeningen med en suv, men eftersom BMW propsar på att bilen är en SAV (Sports Activity Vehicle, alltså en suv med körglädje) har man skjutit förbi målet. Både styrkänsla och chassirespons är bättre i X5.
Det är ett allvarligt problem för X3 vars styrka är modellerna med små motorer. Med de stora motorerna är bilen en direkt konkurrent till storebror. X5 3.0d har bara 218 hk, men prisskillnaden är bara 24 000 kronor och med tanke på vad man får för pengarna är den trots allt ett bättre köp.